I helgen kommer en av mina kompisar på besök. Vi träffades i scouterna någon gång 1967 -68... Det är över 40 år sedan. Sånär som under några år i 20-årsåldern, då vi bodde på blandade platser i landet, har vi umgåtts regelbundet. I över 40 år.
40 år är en sjukt lång tid. I alla fall om man tänker på allt som händer i en människas liv under den tiden. Men vi har behållit vänskapen genom alla åren. Våra karriärer har sett helt olika ut. Våra familjesituationer har varit olika varandras över tiden... Det enda som har varit av bestående värde, är känslan av att vi vet vilka vi är och att vi förstår varandra. Och skulle vi inte göra det, så räcker det med att påminna om resväskan på pakethållaren på den gotländska hyrcykeln 1976... Eller strumpan som brann på en pinne över en eld, vid den trollska lilla tjärnen i Kilsbergen, en krispigt kall höstkväll för länge sedan.
40 år... För 13 år sedan fyllde jag 40. Det var ett tag sedan. Förra veckan fyllde jag 19. Min mamma är 89. Jag hoppas fortfarande att jag får en moppe när jag fyller 15. När mitt barnbarn blir tonåring, och kanske träffar sitt livs kompis i något sammanhang, är jag i början på min pensionärskarriär. Å när jag blir stor, då ska jag...
Välkommen att dela mina glasklara tankar om allting i hela världen och lite till! Det är väl jag som skriver?
fredag 30 januari 2009
Tidsmaskinen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej Tomas.
Hoppas allt är bra med dig och ditt nya jobb.
Saknar dig till gröten och kaffet på morgonen.
Dom sköter sig hyfsat. Man får väl ge dom några år.
Närke hälsar.
Mvh Hasse A
Skicka en kommentar