Saffransbristen.

Lagom som det var dags att tända det första adventsljuset kom den. Larmrapporten. -Torka i Iran driver upp saffranspriset! Dyrt blir ännu dyrare. Tänk om det inte ens går att uppbringa saffran inför lussebaket, vad händer då?

Hustrun och jag stod i kön på Ica häromkvällen. Kassörskan tittade vänligt på oss och frågade om det skulle vara ett paket saffran för i stort sett inga pengar alls. Eftersom vi hade handlat för 250 kronor så var vi berättigade till detta erbjudande.

Javisst, svarade vi. Saffran har man alltid användning av. I alla fall så här års. Nöjda med vårt kap pillade vi ner det lilla foliekuvertet bland kvitton och överblivna hundralappar i plånboken.
Märkligt att inte Ica hade hört talas om torkan i Iran. Och saffransbristen.

Eller är det möjligen samma typ av bristsituation som alltid bryter ut veckan före midsommar? Då när den svenska färskpotatisen rapporteras vara försenad på grund av en kall vår, och därför kommer att kosta 125 kronor kilot... För att inte tala om utebliven jordgubbsskörd och bristen på matjessill. Det är ju en himla tur att vår egen hadlare på hörnet trotsar alla larmrapporter och kränger potatis föt 98 öre kilot och jordgubbar för 18 spänn dagen före midsommar... Trots bristen!

De enda som verkligen lyckas i sitt uppsåt att låta larmrapporter följas av höjda priser i det längsta, är ju bensinbolagen som gärna drabbas av en internationellt efterfrågecentrifug strax innan semestrarna som gör att bilåkandet till faster i Flen kostar en slant extra.

Undras förresten hur det bli med skinkan i år? Priskrigens tid lär ju vara förbi... Vem behöver förresten ett priskrig när ett kokt grisarsel kostar 29 kronor kilot?

Å nästa sommar lär visst bli en riktig getingsommar, har jag hört... Det kan man nämligen höra varje sommar i början av juni, när landets alla sommarvikarier ska skriva ihop sina första artiklar för säsongen.

Saffransbrist var i alla fall ordet, sa Bull!