Det blev en ganska lång dag, onsdagen den 3 februari. Uppe med tuppen för att vara med om studiebesök nummer två på SR Kalmar för att sedan försöka bota förkylningen med att ta det väldigt lugnt under förmiddagen. Efter det väntade ett pass på Linnéuniversitet. Ett i sanningens namn ganska lugnt pass. Handlade mest om att finnas till hands om någon behövde mig.
Det drar ju ihop sig till det första, riktigt skarpa läget för studenterna. Och har man aldrig gjort radio förut, så kan det nog pirra lite. Men jag tror att det kommer att bli bra. Det brukar bli det. Och pirret hör till!
Även avslutningen av dagen gick i radioproducerandets tecken. Jag själv kände mig plötsligt väldigt tvungen att producera ett nytt avsnitt av jenneboradio.se. Om det var en bra idé eller inte, kan du höra här: WWW.JENNEBORADIO.SE
Visar inlägg med etikett jenneboradio. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett jenneboradio. Visa alla inlägg
torsdag 4 februari 2010
torsdag 28 januari 2010
Flyg nyckelpiga, flyg!
Fastän det var länge sedan jag gjorde det kommer jag fortfarande ihåg känslan. Lite pirrigt, kittligt sådär. Med lagom mycket fingerfärdighet i precis rätt ögonblick kunde man få den lilla insekten att fälla ihop sina vingar igen och börja krypa. Uppåt.
Det gällde alltså att vrida handen 180 grader bråkdelen av en sekund innan nyckelpigan, som trodde att hon kommit så högt hon kunde, gjorde bruk av vingarna och försvann iväg.
Lyckades man vrida handen, utan att nyckelpigan föll av eller flög iväg, började hon åter igen att klättra uppåt.
Efter ett par tre sådana där fåfänga klättringar brukade jag tycka att det var lagom att hålla pekfingret sträckt upp i luften så att det lilla krypet kunde göra det jag aldrig skulle kunna. Flyga.
Inte sällan var det med en känsla av att att jag gjort något riktigt bra, jag släppte iväg den. I stort sett varje gång hade jag räddat den ur en verklig knipa. Den stackars pigan kanske hade kraschlandat på min tröja eller i gräsmattan. Troligtvis svårt omtöcknad och oförmögen att ta sig därifrån av egen kraft. Det var då den hjälpande handen kom till nytta!
Idag släppte jag iväg ett nytt avsnitt av jenneboradio.se Mitt alldeles egna radioprojekt på nätet.
Precis som med en liten nyckelpiga på fingret så var det inte utan en viss känsla av att jag inte bestämde allt själv om själva flygturen. Radioprogram har en förmåga att ibland leva sina egna liv. Att det blev som det blev, berodde nog inte bara på att jag gjorde som jag tänkt...
Jenneboradio.se flyger i luften på: http://www.jenneboradio.se
Det gällde alltså att vrida handen 180 grader bråkdelen av en sekund innan nyckelpigan, som trodde att hon kommit så högt hon kunde, gjorde bruk av vingarna och försvann iväg.
Lyckades man vrida handen, utan att nyckelpigan föll av eller flög iväg, började hon åter igen att klättra uppåt.
Efter ett par tre sådana där fåfänga klättringar brukade jag tycka att det var lagom att hålla pekfingret sträckt upp i luften så att det lilla krypet kunde göra det jag aldrig skulle kunna. Flyga.
Inte sällan var det med en känsla av att att jag gjort något riktigt bra, jag släppte iväg den. I stort sett varje gång hade jag räddat den ur en verklig knipa. Den stackars pigan kanske hade kraschlandat på min tröja eller i gräsmattan. Troligtvis svårt omtöcknad och oförmögen att ta sig därifrån av egen kraft. Det var då den hjälpande handen kom till nytta!
Idag släppte jag iväg ett nytt avsnitt av jenneboradio.se Mitt alldeles egna radioprojekt på nätet.
Precis som med en liten nyckelpiga på fingret så var det inte utan en viss känsla av att jag inte bestämde allt själv om själva flygturen. Radioprogram har en förmåga att ibland leva sina egna liv. Att det blev som det blev, berodde nog inte bara på att jag gjorde som jag tänkt...
Jenneboradio.se flyger i luften på: http://www.jenneboradio.se
söndag 17 januari 2010
Ojojoj, nu går skam på torra land...
Upptäckte att jag varit mer än lovligt frånvarande från den här bloggen den sista tiden. Både jul och nyår har hunnit avverkas. Men nu är jag tillbaka igen!
Förhoppningsvis kommer året att bjuda på än fler glasklara tankar från den innersta utkanten (min egen hjärna alltså) än 2009. Men man kan aldrig så noga veta med en sådan som jag.
Nu är jag i alla fall på plats i Kalmar för att jobba på Linnéuniversitetet med vårens kurser i radioproduktion. Vi kör igång i morgon och som alltid är det lite spännande att få möta en grupp nya människor.
Innan jag släcker ner för idag, kan jag ju passa på att göra reklam för min egen radiostation på nätet: jenneboradio.se Surfa in vettja!
Förhoppningsvis kommer året att bjuda på än fler glasklara tankar från den innersta utkanten (min egen hjärna alltså) än 2009. Men man kan aldrig så noga veta med en sådan som jag.
Nu är jag i alla fall på plats i Kalmar för att jobba på Linnéuniversitetet med vårens kurser i radioproduktion. Vi kör igång i morgon och som alltid är det lite spännande att få möta en grupp nya människor.
Innan jag släcker ner för idag, kan jag ju passa på att göra reklam för min egen radiostation på nätet: jenneboradio.se Surfa in vettja!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)